I MITT HEM

God morgon, bloggen.

Allmänt Permalink0
Jag har halva morgonen (nåväl, en kvart) försökt att få igång vår skrivare. Vi brukar aldrig stänga av den, det står alltid i standby-läge. Så helt plötsligt startar den inte. Jag drar ur alla sladdar, slår lite på den, startar om datorn, men ingenting hjälper. Förrän jag sätter mig vid datorn för att maila Björn och fråga vad som kan var fel. Då sneglar jag mot skrivarn och ser att det finn en on/off-knapp på sidan. Woha! Jag hade min själ aldrig sett den tidigare.
 
Så nu skriver jag ut ett recept på morotskaka, jag ska sno ihop en sådan med limefrosting till kvällens avslutning på fotocirkeln. Sedan spontanköpte jag lunch på ICA. Strömming. Som jag egentligen inte ens ska äta. Helst sjukt att man inte kan äta sådan fisk pga alla gifter. Men jag gör ett litet undantag och steker en filé att ta på mackan i alla fall.
 
Sedan ska jag nog ta en tupplur, jag är så jäkla trött idag. Sover himla bra om nätterna, minns att jag hade ett jäkla sjå med att komma till ro förra graviditeterna men den här gången sover jag som en stock, med undantag för något nattligt toalettbesök bara. Så att jag är slö och tung i kroppen idag kan inte bero på sömnbrist. Elis gick till skolan kvart i åtta, och Alvin nio. Däremellan hann jag ta en tupplur på soffan, jag slocknade direkt. Nu är jag lika förlamande trött igen. Men så snart kakan åkt in i ugnen ska jag göra mig lite kaffe, och sedan sätta mig i Elis soffa (skönaste soffan som finns btw, tacl bror och svägerska för att Elis fick den!) och bara dundervila tills Elis kommer hem 12. Han går hem från skolan själv nu, stora pojken. Och så malling han är när han kommer hem. Jag tjuvkikar på honom ibland, och han går så prydligt och stannar i korsningarna och ser sig för. Han springer annars alltid, så fort han ska någonstans så ska det springas. Och ibland rakt ut i gatan. Att han ska GÅ från skolan och hem, och dessutom stanna vid varje korsning oavsett om det kommer bilar eller inte, var ett krav för att han ska få göra det själv. Jag kan se skolan (i alla fall fritids) hemifrån, och nästan hela hans en minut långa promenadväg hem från köksfönstret. Skulle Alvin gå själv skulle jag få efterlysa honom, för han skulle aldrig komma hela vägen hem. Han har huvudet fullt av så mycket idéer och trix att han skulle försvinna likt en avlöning.

God morgon, bloggen.

Allmänt Permalink1
Igår jobbade jag mitt sista arbetspass, på över ett år. Det känns lika sjukt och overkligt som sist, när jag väntade Elis. Men då hann jag bara vara hemma från jobbet en dryg vecka innan jag blev inlagd, riktigt så dåligt mår jag inte den här gången (tror jag). Det är liksom två månader tills bebisen ska komma, och jag kan vara hemma och dra fötterna efter mig fram tills dess. Äta glass med barnen, bada och bara ha det superskönt. Bara blodtrycket håller sig i styr så jag slipper oroa mig över det.
 
Jag kommer dock ha kvar uppdraget som kontaktperson, för det är så roligt, det känns lite som att man gör "lyxgöra´t" inom omsorgen. Inget jobb, man har mer trevligt samtidigt som det är för en god sak. Tycker fler skulle vara kontaktpersoner, det är ett "dolt" uppdrag som inte många ens vet om att det finns.
 
Idag kom Elis klass förbi, och hämtade honom här hemma. De har simskola, och startar dagen med att gå till simhallen. Praktiskt för oss så går de förbi här hemma, och Elis kan sitta på trappen och vänta in sin fröken. Förra veckan var det tvärt om, då avslutade de dagen med att gå till simhallen så Elis kunde släppas av här hemma när de var klara. Lite lyxigt :)
 
Nu ska jag packa in Alvin i bilen och köra honom till förskolan, sedan ska jag på "uppdrag" en stund. Efter det ska jag till vårt kontor, och checka av lite innan jag går på ledigt. Lämna in nycklar och säga hejdå, typ.
 
 
Ovanstående är en bild på mina fantastiskt stora potatisplantor. Tror de mäter en centimeter nu. Pappa o mammas potatisplantor mäter en meter i höjd. Men de har fuskat. De satte sina i februari, och har sedan flyttat de där eländiga plantorna ut och in hela våren. Snacka om att curla sina växter. Hemma hos mig får plantorna banne mig ta ansvar för sitt välmående själva. Det enda jag bidrar med är ny jord och eventuellt lite gödning. 
 

Igår, var det inte min dag.

Allmänt Permalink1
Verkligen inte. Jag hade en otroligt skön eftermiddag, som jag skrev. Sedan skulle jag laga tacos, och insåg att köttfärsen hade gått ut. Jag är inte så knusslig med datum annars, men jag kunde inte släppa tanken på att den kanske luktade surt, så jag kastade den. Gick ner i källaren och skulle hämta upp en nytt paket, och möts av en varm frys. Det visar sig att jag råkat komma åt skarvsladden till den när Alvin och jag plockade ut saker till växthuset. I måndags. Sedan dess har den stått utan kyla. Ingenting har börjat lukta, men allt var halvt upptinat. Så hela innehållet får åka sopsäck till tippen i morgon. Förbaskat. Bara att åka till affär´n och köpa ny köttfärs. Och när jag ska ta upp kortet och betala inser jag att det sitter kvar i bankdosan hemma vid datorn. Just där, just då, ville jag bara börja grina och beställa pizza till middag. Verkligen inte min kväll. Grrr!
Till top