I MITT HEM

Elis.

Allmänt Permalink0
Trevlig Valborg alla :)

Jag minns Valborg för sex år sedan, då blickade vi ut över Eskilstuna med en alldeles nyfödd liten pluttElis i rummet hos oss. På BB.

Här är han, exakt sex år senare, på sin sexårsdag:

Självcurling = vardagslyx?

Allmänt Permalink3
Att curla något, eller någon, klingar ju ganska negativt. Man vill inte vara en curlande mamma, till exempel. Men jag gillar att curla, på rätt sätt. Jag curlar mig själv, ständigt. (Och ofta får jag lägga band på mig för att inte curla, underlätta, för både sambo, barn och arbetskamrater) Det är min vardagslyx. Att liksom sopa mattan för mig själv, så jag får det lättare nästa gång. Hänger ni med på hur jag menar?

Jag kan ge några exempel:

  • Plocka fram mina och barnens kläder kvällen innan förskolan, istället för att göra det samma morgon. Samt se till att mina egna nycklar, plånbok, mobiler etc ligger på sin plats.
  • Går upp lite tidigare än vad jag behöver (strax innan fem) bara för att hinna äta frukost och läsa Eskilstuna Kuriren i en kvart på morgonen. I lugn och ro.
  • Dra fram motorvärmarsladden på kvällen, så jag bara har att plugga i stickproppen på morgonen.
  • Göra flera matlådor så jag har till många dagar.
  • Trots att jag egentligen inte orkar, så städar jag allt som oftast när jag är ledig, och barnfri. För att kunna ägna mig åt roligare saker när vi väl är lediga.
  • Lägger mig tidigt, tidigt, vissa kvällar, om jag känner att jag ligger efter med sömn. Att krypa ner i sängen halv nio på kvällen, med en ljudbok och två varma hundar bredvid sig klår vilket TV-program som helst.

Att curla sig själv kan ju adrig bli negativt, det kan aldrig bli för mycket och det går ju inte att skämma bort sig själv för ofta, i det vardagliga. Det är ju samma jobb som ska utföras, men på olika tider. Och att göra lite extra en dag, kan göra att det blir ännu mer tid till att njuta av ledigheten en annan dag.

God kväll!

Allmänt Permalink0
Den enda lediga kvällen jag har den här veckan tillbringar jag på möte. Flens Filmstudio, där jag blev invald tidigare i år. Jag vet inte om det riktigt är något som engagerar mig, men de behövde folk. Och det är inte lätt i lilla Flen. Jag har dock gjort himla klart för dem att jag inte kan göra mycket mer än just sitta där, utföra något vidare arbete kan jag ju inte (det är samma styrelse som suttit i många år, med skillnaden att jag är med och fyller upp en plats som tidigare stått tom. Och sänker styrelsens medelålder då jag är mer än hälften så gammal som den yngsta av dem). Nåväl. Det gjordes övertalningsförsök till att få mig som kassör, men jag är så innerligt glad över att jag stod på mig, jag hinner inte, hinner-hinner-hinner inte. Och inte sekreterare heller. Men jag öppnade upp för att eventuellt ta någo sådan post längre fram. De är så få, jag tycker synd om de som jobbar hur mycket som helst ideellt, och verkligen brinner för att filmstudion ska få finnas kvar. Tur att det finns eldsjälar. Ideellt arbete är svårt, det är svårt att motivera människor att jobba gratis.
Till top