I MITT HEM

Elis sju år 2013-04-28

Mina barn Permalink1
Tänk så fort tiden går. Jag njuter av varje sekund, och försöker verkligen hinna med att "stanna upp" och tänka på hur bra vi har det, så härliga barn vi har.
 
Lilla skrutten. 48 cm lång och 3085g stor var han när han tittade ut den 28/4-07. BF var 21/5, men efter en veckas inläggning blev jag igångsatt då jag var så dålig. Jag vet inte om jag törs visa några bilder på hur jag såg ut, jag har själv kikat i "arkivet" och jag ser inte så värst pigg ut de sista veckorna. Jag lyckas dessutom inte hitta några bilder i datorn från sista gravidtiden, samt Elis första dagar, vi var inte så duktiga på att ladda in bilder på rätt sätt då tyvärr, då vi köpte den första systemkameran bara dagar innan Elis kom.
 
Elisen när han är ett par dagar kan ni i alla fall få glutta på :)

Elis var som en liten mygga i barnstolen.
 
Tillsammans med gammelmormor.
 
Några dagar gammal. I det orenoverade rum som just då var vårt sovrum, idag är det Alvins rum. Himmel så vi bodde då...
 
Snoozmys. Åh vad jag längtar :)
 
 
 
 
Min stora, fina kille!

God eftermiddag, bloggen.

Bulle i ugnen 2013. Permalink0
Det kliar i kroppen och jag vill göra något. Vad-som-helst. Typ. Plocka, dammsuga, greja med tvätt, allt som hör "lediga" dagar till. Så man får någon nytta av att inte jobba. Men jag har verkligen gått all in för att dämpa tempot här hemma. Vila. Sitta. Ta en tupplur. Känner mig ungefär som 80+, men jag försöker att inte ha skuldkänslor. Tre månader. Det är en piss i havet. Ingenting. Om tre månader har jag nog min lilla bebbe här, och kan starta om kroppen igen. Jag är normalt väldigt dålig på att lyssna på hur kroppen mår, är jag trött och sliten går det att ignorera. Jag har tur och är sällan sjuk och behöver inte ta så mycket hänsyn till hur jag mår. Sätt en bulldeg och glöm att du är trött, typ. Att ha högt blodtryck är så förbaskat lurigt, för jag har ingen som helst aning om jag "mår bra" eller inte, så just nu gör jag helt enkelt som jag blir tillsagd. Vilar, sitter, går små hundpromenader. Barnen på fritids och dagis så mycket som samvetet tillåter trots att jag går hemma. Vi får se på tisdag hur jag mår. Då ska jag kolla tryck och urin igen. Och jag vet faktiskt inte vad jag hoppas på. Eller. Klart jag hoppas på att jag mår bättre. Så klart. Men det känns surt att behöva plocka ut alla mina semesterdagar till det här.

God eftermiddag, bloggen.

Allmänt Permalink0
Men nä, jag orkar inte. All energi har gått ut mig. Jag skulle lägga in lite bilder från Elis födelsedag, men jag tror jag går och lägger mig istället. Gick med svårigheter upp klockan sex, frukosterade med familjen och lämnade båda killarna vid åttatiden, medan jag ändå satt i bilen åkte jag ut till päronen och fick lite kaffe. Sedan åkte jag hem, och höll mig i TV-soffan i fyra timmar. Sov nästan hela tiden, minns inte ens vad jag såg. Hämtade barnen vid 14, åkte hem. Kom nyss på att jag inte ätit lunch och kastade i mig en KESO-macka, såhär en timme innan middagsdags. Har varit helt disträ idag, trött och orkeslös (det har jag visst redan skrivit...) och missade tom att äta lunch, det händer typ aldrig. Hela nedervåningen är fylld av presentpapper sedan igår, utrivna leksaker, stolar och kartonger. Jag har inte orkat plocka i något av det. Ska försöka uppbringa lite ork till att ta tag i deklarationen ikväll. Jag har skjutit på det in i det längsta. Vet inte riktigt vad det är med mig idag, kanske är det helgens "bravader" som släpar efter. Jag ska bara blanda ihop en smet till ugnspannkaka, och sedan gå och lägga mig en stund, och se om jag får tillbaka någon ork. Jag skulle ha jobbat i morgon men sjukanmälde mig, jag vet inte om det här beror på graviditeten eller blodtrycksmedicinen eller vad det kan vara, men det här är nog första gången som jag inte "härdar ut", jag ger upp istället. Är nu ledig fram till fredag, ser fram emot att få ett par dagar och komma ikapp lite.
Till top