I MITT HEM

Theo är som en strandad säl.

Allmänt Permalink0
När han ligger på mage. Han blir skitförbannad, sparkar och vevar och slår näsan i backen. Men sedan förra veckan har det helt plötsligt blivit okey att ligga så, han har kommit på att man ju kan höja huvudet och helt plötsligt SE en massa saker.
 
 
 

Kom, kom till Ullared.

Allmänt Permalink0
 
 
 
 
Ja, vi var där lördag - söndag nu helgen som var. Riktigt kul, blev hemskt många julklappar. Och sjuttio par strumpor. Jag kommer aldrig behöva tvätta igen, mowahaha.
 
Theo var en liten ängel under hela lördagen. Skrattade, åt och sov. Låg i babyskyddet, hängde i bärselen. På kvällen gick vi ut på Harrys och åt buffé, som alltid när jag ska äta vaknade Theo lagom som jag satte gaffeln i första tuggan. "Buffé? Någon nämnde buffé? Var får jag börja?" tänkte Theo lyckligt och spanade runt bland alla kvinnor.
 
Vi bodde på ett motel som hette Alkoven, en gammal ombyggd skola. Lite slitet, väldigt små rum, men trevlig personal och kändes gemytligt och mysigt. Låg kanske en halvmil från Ullared. Theo mådde inget bra på söndagen, hade magknip och låg och stönade och var faktiskt riktigt ledsen på morgonen. Cicci mådde heller inget bra, så det blev bara två timmar inne i varuhuset innan vi packade in oss i bilen och åkte hem.
 
Jag brukar sällan vara rädd eller osäker när jag kör, men strax innan Värnamo var det glashalt på vägen, och bilen kastade sig i sidled över isfläckarna. Jag har aldrig varit med om det förr, bilen var tungt lastad och det gjorde ju inte saken bättre. Vi puttrade fram i sjuttio, så fort jag kom över det så släppte bilen greppet om vägbanan. Tröttheten försvann i alla fall, jag var spänd som en fjäder tills vi klom upp på motorvägen. Puh. Där var det saltat, och solen stod högre.
 
Nu ska jag slå in paket!
 
 
 
 

Kikar in och säger hej.

Allmänt Permalink0
Men strax ska jag jobba en stund. Jag fotograferade ett bröllop igår som jag säkerhetskopierar just nu, men ska slutföra en annan fotografering innan jag tar tag i de bilderna. Det är sjukt hur lite tid jag har att sitta vid datorn. Björn blir ibland irriterad över hur mycket man måste gå omkring med Theo, och att man "inte ens kan sätta sig vid datorn i fem minuter utan att han skriker". Nej. Men så är det ju liksom för mig med... Om jag kunde sitta vid datorn med Theo i knät kunde jag ju slutföra massor. Men det går inte. De få minutrarna Theo sover om dagarna så är jag supereffektiv och gör allt tråk som får hemmet att rulla. Sedan när Theo vaknar sänks tempot så mycket, och det blir liksom hackat eller malet utan mest småplock, handling, promenader. 
 
 
Elis och Theo morgonmyser. I går laddade Björn hem ett spel till datorn, vilket gör att Elis nu toktjatar om att sitta vid datorn och spela. Så när Theo äntligen är nöjd och ligger i gymmet så står nästa och vill ha bort mig härifrån. Grr.
 
Till top