I MITT HEM

Motion, hälsa och sånt.

Bulle i ugnen 2013., Kost och hälsa. Permalink1
 
 
 
Igår kunde jag inte somna, så jag låg och googlade saker jag undrar över. Det gör jag ofta. Alltså, googlar.
 
Igår googlade jag "livmoderframfall - gravid" och vips kom jag in på en gynekologisida. Med massor av frågor, om just framfall i olika former. Och givetvis mängder av bra svar, från ett proffs. Inte bara den lösa allmäninfon jag tidigare snappat upp.
 
Och jag känner mig väldigt mycket lugnare nu, när jag läst allt.Och liksom gjort en sammanfattning åt mig själv.
 
- Man kan bli gravid igen, och det är inte alls säkert man lider mer än "vanligt" under en graviditet (nej, stopp, jag lovar! Inga sådana planer nu. Vi kör numer sexårsintervaller. Puh). Det har varit en oro, som jag tidigare skrivit. Att begränsas av det, även om det inte är aktuellt, kanske inte alls, med fler barn.
- Man ska ge det tid. Ganska lång tid. Lider man inte av det, alltså om man inte har ont eller mår väldigt dåligt, så kan man gott och väl ge det sex månader till ett år, det är ungefär så lång tid det tar (om man tränar!) att bygga upp sin muskulatur igen. Först då då kan man säga om det är något som ens behöver opereras, i många fall kan det ta så lång tid för det att gå tillbaka, och går det inte tillbaka helt kan man leva med det ändå.
- Träning är jätte-jätteviktigt! Gärna core (som jag var tvungen att googla... Dvs träning med stor fokus på mage och bål om jag förstått det rätt) och pilates. Inga löpturer, gympa med hopp eller powerwalks (just för att det brukar kännas obehagligt att utföra) (nähe!?) utan styrka. Och knipövningar var bra, men det räcker ytterst sällan med bara det.
- OM man nu behöver operera görs det oftast via lokalbedövning, och man får gå hem samma dag.
 
Alltså, puh.
 
Jag behöver inte ha megadåligt samvete för att jag inte är ute och går så mycket. Jag kan känna att jag "får" ge det tid att bli bra.
 
Och, jag behöver pumpa min pilatesboll.
 
 
 

Söthetsdöden. Typ.

Allmänt Permalink2
Ungefär hundra gånger per dag dör jag söthetsdöden. Dagens första var när jag skulle väcka Theo i morse, och han redan ligger vaken. Och tokflinar när han ser mig. Hallå gullunge, jag äter upp dig typ.
 
Sista veckan har han blivit så vaken, tittar runt om sig med stora ögon, fäktar med armar och ben och bubblar och snackar. Och ögonkontakt! Och leenden! Jag smälter. Jag känner mig som förstagångsförälder och liksom bara fashineras av allt som händer.
 
Jag vill minnas allt. Fotografera leenden i den vinkeln, och så den vinkeln, och tänk om jag glömmer hur söt han var när han var ledsen? Bäst att fota det också.
 
Inte visste jag att jag var så larvig.
 
Blivande gudmorsan Cicci med Theosen.

Dop och sån´t.

Allmänt Permalink1
Vi önskade en speciell präst till Theos dop. Inte för att de prästerna vi haft varit dåliga, men ja. Ibland blir det rätt opersonligt och bara en massa babbel. I alla fall har det varit så på både Elis och Alvins dop. Vi önskade då en präst från en annan församling. Dopet vill vi ha i Mellösa Kyrka, jag tycker att den är så fin och så har jag haft alla mina skolavslutningar i den när jag var liten. Tyvärr visade det sig att prästen enbart kan ha dop på lördagar. Inte för att det spelar oss någon roll, men jag hoppas verkligen att det finns tid och plats i Mellösa Kyrka på en lördag, att det inte är något bokat då. Jag har bara kollat upp söndagar i oktober - november, så åhhhh nu går jag och nojjar över att det inte finns något ledigt i Mellösa. Och inte kan jag ringa förrän på fredag, de hade stängt hela veckan.
 
Nu har Theo sovit i vagnen ute i två timmar, jag har hunnit fika med nästa vän, samt riva en massa ogräs i pallkragarna och plockat in potatis och morötter till middagen. Vi har nästan ingenting hemma, i frysen fanns det bröd och två flintastekar bara. Har gått in för att tömma frysen nu när sommaren är slut, och sedan ladda på med nytt nu till hösten. Undrar om jag kan svänga ihop en gryta på flintabitar och potatis, morötter och lök. Det är typ det vi har hemma. Måste verkligen handla i morgon... Då ska jag förresten till K-holm med en kompis, ska bli kul att komma ut en stund. Min kompis som var här tidigare idag tyckte att det var dags för mig att komma ut och träffa folk om jag verkligen hade tänkt messa Björn bara för att jag lyckades bajsa, haha. Som sagt, innemurvel var det. Träffar folk alldeles för sällan...
 
Nej, nu är det dags att dyka ned i tvättstugan. Kul. Jippie.
Till top