I MITT HEM

Ja, jag bad Björn ha Theo medan jag och Alvin åkte på loppis nu på FM, Björn skulle egentligen iväg och lada Davids bil men han fick vackert hålla sig hemma så jag kunde ödsla småpengar på dammiga barnkläder. När jag kom hem sov Theo i Björns knä med mössa och jacka på. "Ja, han var jävla envis och skulle ha det på se´n somna´ han här" sa Björn när jag kom hem. Och då fick jag dåligt samvete. Lilla Theofis ville med oss ut, träffa folk, fynda onödiga saker på loppisen, och så fick han vara inne och Blocketfynda med pappa (okey de hade tragglat "Traktor fail 2014" tills Theo tröttnade). Sedan fann väl ungkraken ingen annan utväg än att själv dra fram paltorna, och försöka få den nätsurfande fadern att gå ut. Utan resultat.

För Theo får inte gå ut. För Theo har fucking feber för sjätte dagen i rad. Grr.

Tillbaka till samvetet. Jag ska umgås med Madde ikväll. Ut och käka, se en film, lite tid då jag ska njuta av att kanske hinna tänka färdigt en mening och eventuellt också slippa torka snor. Men då får jag dåligt samvete. För Theofis, för stora killarna. En lördagkväll utan mina små killar. Min sjuka lilla Theo. Och stackars Björn som får rodda hela familjen själv när jag ska roa mig.

 

Men anledningen till att jag ger mig iväg är att jag nästkommande vecka är lite hemmabunden, då Paris tydligen satte sig i ett fast grepp kring maken. I morgon åker han dit, jobbar borta en vecka igen. Och lämnar moi alone här hemma, med en krupphostande tvååring och två övriga buskillar. Dessutom, de har lov. Vilket innebär att vi inte har tider att passa (yej!). Dessvärre innebär det även att de kommer slåss, och bråka från morgon till kväll (istället för lunchtid till kväll) (nay!).

 

DÄR hade det väl eventuellt passat att maken skulle bidra med en skvätt samvetskval över att lämna mig ensam i havet av snorpapper och tvätt. Men han verkar mest lättad, och ser nog fram emot nätterna i en säng utan krupphosta, läckande mjölkflaskor och tonvis av Serla Hushålspapper...