I MITT HEM

God eftermiddag, bloggen.

Bulle i ugnen 2013. Permalink0
Det kliar i kroppen och jag vill göra något. Vad-som-helst. Typ. Plocka, dammsuga, greja med tvätt, allt som hör "lediga" dagar till. Så man får någon nytta av att inte jobba. Men jag har verkligen gått all in för att dämpa tempot här hemma. Vila. Sitta. Ta en tupplur. Känner mig ungefär som 80+, men jag försöker att inte ha skuldkänslor. Tre månader. Det är en piss i havet. Ingenting. Om tre månader har jag nog min lilla bebbe här, och kan starta om kroppen igen. Jag är normalt väldigt dålig på att lyssna på hur kroppen mår, är jag trött och sliten går det att ignorera. Jag har tur och är sällan sjuk och behöver inte ta så mycket hänsyn till hur jag mår. Sätt en bulldeg och glöm att du är trött, typ. Att ha högt blodtryck är så förbaskat lurigt, för jag har ingen som helst aning om jag "mår bra" eller inte, så just nu gör jag helt enkelt som jag blir tillsagd. Vilar, sitter, går små hundpromenader. Barnen på fritids och dagis så mycket som samvetet tillåter trots att jag går hemma. Vi får se på tisdag hur jag mår. Då ska jag kolla tryck och urin igen. Och jag vet faktiskt inte vad jag hoppas på. Eller. Klart jag hoppas på att jag mår bättre. Så klart. Men det känns surt att behöva plocka ut alla mina semesterdagar till det här.
Till top