Insektspyssel.
I går såg barnen ett eländigt Disneyprogram. De har någon slags uppfinningstimme på eftermiddagrna, där en överambitiös ung kille tjoar om vilka uppfinningar man kan göra med saker man har hemma. Han är sådär överdrivet pedagogisk som man bara kan vara om man inte har barn i närheten. Barnen älskar det. Jag hatar det.
Och ändå hamnar vi på något sätt vid det programmet, för andra dagen i rad (okey, jag kan få 30 minuters lugn och ro, det har behövs efter den sista veckan då jag varit inlåst hemma med magsjukebaciller och överdrivet pigga barn).
Så, varsin flaska ska sköljas (i vårt fall ska även innehållet drickas upp, jag hade visst pantat allt dagen innan...), torkas och kläs och tejpas med tidningspapper. Det ska tillverkas ben, antenner, rumpa, huvud, ögon och vingar.
Småsakerna ska tejpas dit (jag sov med tjep under fötterna i går. Jag tror det gick säkert tre tejprullar innan barnen var nöjda med alla olika bollar, och till sist tröttnade jag på att dra loss alla bitar som fastnade på golvet och sedan fastnade på mig... jag behöll dem på istället och hasade mig fram resten av kvällen). Lagom när barnen hade brytit ihop sjutton gånger över hur illa det gick så skulle nästa moment påbörjas. Riva papper, och sedan pensla klister och limma fast alla bitar. Alvin höll på att hälla ut hela femlitersdunken med tapetklister över soffan, sedan fick han inte röra den mer. Då blev han på dåligt humör och satt och tjurade resten av tiden. Men, två insekter blev klara. Barnen tröttnade efter ungefär fem minuters klistrande och började kasta papper på varandra. Kvar blev jag i ytterligare en timme och femtiofem minuter. Utöver den första timmen som tillverkningen tog.
Och i morgon påbörjas nästa projekt. Att måla de där insekterna...
